Mellan hemskheter och hjärtan • Between horrors and hearts

Planerna för måndagskvällen korsades av ett mail från riksdagsledamoten Annelie Enochson, som påminde mig om d:r Göran Larssons framträdande samma afton. Göran är världsledande expert kring ämnet antisemitism (judehat). Innan jag visste ordet av upphöjdes jag även till fotograf för tidningen Världen idag.
På utsatt tid inleddes den spirituella föreläsningen över judehatets historia och utveckling. Trist? Inte alls – inte som föreläsning betraktat. Larsson är både expert och hyser ett brinnande engagemang för sitt ämne. Då blir man lätt även en duktig kommunikatör (”pedagog”).
My original plans for last Monday evening was foiled by an e- mail from MP Annelie Enochson, who reminded me about Dr. Göran Larsson’s public appearance the very same evening. Göran is a world renown expert on anti-Semitism. Before I knew it I had been ”elevated” to the status of the press-photographer for the Swedish Världen idag (”The World Today”).
The witty lecture on the tragic history and development of anti-Semitism began as scheduled. Boring? Not at all! Larsson is not only an expert in, but also devoted to his subject. Such a person usually turns up a real good educationalist.

Annelie Enochson (Kd) har hälsat Göran Larsson välkommen
• M.P. Annelie Enockson (Kd) handing over the rostrum to
Dr. Larsson after having greeted him welcome.

En i det närmaste fullsatt lokal • An almost filled up hall

Göran vet att fokusera på det väsentligaste
Göran knows to focus on the essential.

Under resten av veckan har jag ägnat mycken tid och sisyfosarbete åt att bringa någon reda i mitt projektarbete. Detta började jag på sensommaren och än så länge väljer jag att hålla det för mig själv. Ett fotografiskt och pedagogiskt projekt. Mer vill jag för stunden inte säga... Kan berätta att det i sak under veckan gällde att flytta över 1500 gigantiska fotofiler från min allt mer betyngda iMac till en extern hårddisk, utan att slita länkarna med mina redigeringar i Adobes Lightroom 2. Till min fasa upptäckte jag delvis misslyckande, samtidigt som jag av misstag tidigare hade kopierat samlingen några gånger för mycket! Som jag sa, ett stort projekt. Innan det är över kommer det nog att finnas mellan tre- och fyratusen bilder, av vilka kanske ett 50-tal får komma till användning... (Mystiken tätnar, eller hur.)
During the rest of the week I have spent a considerably amount of time and Sisyphean task in bringing some order in my major project. I began this project in late summer, but for the time being I prefer to keep the issue close to heart. However, it is a photographic and a pedagogical undertaking. For the time being, this is all I am prepared to tell you about it. What I can tell you is, that I spent time to move over 1.500 huge photos from my iMac to an external HD without breaking the links between those virtual photos and my edited copies in my Adobe Lightroom 2. To my horror I found out that I had partly failed. On the same token did I discover a number of earlier unintended, very heavy, security copies... As I just said, it is a big project. When it’s over I estimate to have somewhere between three- four thousand pictures from which I might make use of about 50... (The plot thickens, right.)
Men, så blev det veckoslut.
Kallt och klart i Göteborg, men givetvis ingen snö.
Finally weekend.
In Gothenburg, cold and clear, but of course no snow.
Göteborgs hjärta • The Heart of Gothenburg

Kungshöjd • The Royal height

Takarbetare • Roof workers

För att se något av den varan måste man bege sig innåt och uppåt landet. När man styr från Göteborg mot nordöst är landskapet lågplatt, tills man når Jonseredmotet. Där börjar en dramatisk landstigning som mynnar ut i två tunnlar insprängda genom ett utskjutande berg, ”Jerikotunnlarna”.
In order to experience snow you need to get in- and up-land. As one drive towards the north-east from Gothenburg, the landscape is low and flat, until you reach the Jonsered junction. From there on there is a dramatic ascent until the so called "Jericho tunnels”Jerikotunnlarna • The "Jericho gates"


Då har man också kommit in i en annan klimatzon än Göteborg, och här finns vintertid utsikterna för snöklädda träd utefter E20.
By then you have also arrived at a different climate zone then Gothenburg’s. In winter you will here find prospects of snow-covered trees along Highway E20.

Vårt hundraåriga torp ligger än högre och badade denna dag i snö och solljus.
Our hundred year old weekend cottage is located even higher up, and this particular day it bathed in snow and sunshine.
Stället ligger väl dolt och omges av rikt djurliv.
The place is remotely located and surrounded by a rich animal life.
Ett elände för månskensbonden i mig. Men, jag byggde mig ett växthus i födelsedagspresent till mig själv för fem år sedan. Sjukdom och elände drev det i träda förra året. Hoppas få ordning på det tills i år...
That is an nuisance for anyone trying to grew crops in the fields. However, five years ago I built a greenhouse as a birthday gift to myself. Disease and misery have made it laid useless for a year. Hope to be able to get it in order by this season.

Därinne är det varmt även vintertid, men det är inte kul att se hur ogräs fått fäste.
Inside it’s warm also in the winter, but it is not nice to watch the weeds getting hold of it.

Nääs slott är en förnämlig byggnad utefter E20, mellan Göteborg och Alingsås.
The manor of Nääs is a fine building located just of Highway E20, between Gothenburg and Alingsås.
Nääs slott • The manor of Nääs

Stället har en intressant historia och är öppet för visningar. Mest om sommaren...
The place has an interesting history and is open to visitors. Mainly in the summer...
Det var trevligt att strosa omkring på dess domäner och njuta av vattnen däromkring.
It was pleasant to stroll about and enjoy it’s domains and al the water.

Under den här helgen inföll även Alla hjärtans dag/Valentine day. Romantiken svallade i ungdomens sinnen.
This past weekend was also Valentine day. The romance surge through the minds of the youth.
Nå, denna hjärtanas afton begav sig även jag och hustru ut för att pröva på en för oss ny restaurang i Staden inom vallgravarna, som Göteborgs ”gamla stad” kallas.
Jag hade vissa förhoppningar på det nepalesiska haket Himalaya. Servicen var god och så gott som alla borden var besatta. Ett betyg gott som något. Vi beställde samma vegarätter. Jag med tillägget ”stark”.
Så kom då kyparen. Riset, som min indiska restaurang, serverar i en stor sidoskål, låg här prydligt upplagt på ”svenskt” (snålt) vis. ”Katastrofen” var total när jag konstaterade att riset serverades som i Kina: klibbigt. Konstaterade att på det här stället fick man lite på talriken men mycket på notan. Nja... ska nog inte besvära dem framgent.
Well, this Valentine also me and my wife went to check a new restaurant in the Old City of Gothenburg.
I indulge in expectations about this Nepali establishment, The Himalayas. The service was nice and almost all the tables where occupied. A reference good as any. We ordered the same vegetarian dishes, but I asked for a "hot" one.
The waiter eventually arrived. In my regular Indian restaurant one is always served plenty of rice in a bowl. Not so here. The rice was applied as a little “tower” in the midst of the plate, just like by the Swedes (tight-fisted). The “catastrophe” became total when I noticed that the rise here was served as in China: sticky! I had to conclude that this place provides you with little on the plate but with plenty on your bill. Noop... I won’t bother them again.

Kommentarer