Mischmasch • Mishmash

Häromdagen på väg hem noterade jag en säregen aktivitet. Jag hängde på och noterade att det rörde sig om modellfotografering. Det sades mig att det var för ICA. Men, undrar jag i mitt stilla sinne, vad ska ICA med snygga tjejer till?
On may way home the other day I noticed a peculiar activity. I checked into it and noticed it was fashion photographing going on in our block. I was told it was for ICA, but it is behind my comprehension what ICA needs that good looking chicks for?
ICA:s uppgift är väl ändå att kränga rättdaterat före bästa datum kött...
I have presumed that ICA's purpose is to flog fresh meat before it gets old...
Men nu är det så en gång för alla, att Haga är en populär kuliss för både still och film.
As it is, The Haga-district of Gothenburg happens once and for all to be a very popular front for both photographers and film makers.
* * *

Rösta eller inte rösta? Det var frågan.
To wote or not? that was the question.
Valen till EU-parlamentet är i skrivandets stund inte avslutade. I vår stadsdel hade knappt hälften av de röstberättigade lagt sin röst vid 15-tiden på söndagen. Själv har jag ett par tre hjärtefrågor, men inget parti finns som värnar om det utan att också ha på sina agendor sådant som jag betackar mig för.
En tanke: Låt dem som röstar får rösta på alla partier som ställer upp, oavsett medlemsland, inom EU. Jag vet t.ex. vilket parti jag skulle rösta på om jag finge räkna in de italienska alternativen. Är inte detta vad europeisk demokrati ytterst borde gå ut på?
As I am writing this the elections to the European Union Parliament is not yet over. In our district just about less then half of the people entitled to vote had turned up at the ballot box by 3 P.M. on Sunday. Three questions is of concern to me but there is no one party to vote for as they would burn for other issues that I would oppose. Just a thought: Let all of us in the EU vote for any party within the Union irrespective of the party's nationality! I, for one, would know which party to vote for if the Italian alternatives where included. Is this not what European democracy is all about in the long run?
* * *
I tonåren utbildades han till prickskytt i al-Fatah. Utan större samvetsbetänkligheter släckte han livet på "rörelsens inre fiender". Han låg bakom en misslyckat attentatsförsök mot dåvarande jordanske kronprins Hassan. Över Jordan vadade han och sköt israeliska rekryter i räder. Inom Fatah var han känd som "slaktaren". Under en period var han likaså Arafats chaufför.
As a teenager he was trained to become a sniper for al-Fatah. Without any major scruples he ended the life of the movements "internal enemies". He personally planed a failed attempted murder of the then Jordanian crown prince Hassan. HE would ford the River Jordan and killed Israelis troops in raids. Within al-Fatah he was known as "the Butcher". For a period he was also Arafat's driver when in Jordan.
Alldeles av en slump identifierades han som 19-åring av en släkting i kretsen närmast Arafat. Denne tog honom i örat till ett kontor och ringde hem till föräldrarna i Qatar. I två år hade Tass Saada varit förrymd. Dagen därpå skickades han hem till sina föräldrar. Det blev en nystart i livet. Han kom omsider till USA, lurade in en amerikansk flicka i ett äktenskap för att få permanent uppehållstillstånd – Green Card – i USA. Han hatade judar. Skötte sina jobb etc. Så med ens går karln och blir evangelikal. Det vill säga en "modernt frikyrklig", bokstavstroende kristen. Tass blir som förändrad och familjen räddas undan skilsmässa. Han vinner "insikter", som han säger, om den arabisk-israeliska konfliktens innersta väsen: "araberna för i själva verket krig mot Gud", konstaterar han. Tass har sedan dess gjort avbön och ber dagligen om förlåtelse och försoning för de liv som han tog i tonåren. Tillsammans med sin amerikanska hustru bor han nu i Israel och från Jeriko dirigerar han ett nätverk av växande antal skolor där man lär barnen att inte hata. Tvärtemot i skolorna som drivs av den arabiska administrationen i Ramallah med internationellt stöd, eller av Hamas i Gaza, vars livsluft är just judehat.
Saadas högintressanta föredrag ägde rum på fredagseftermiddagen på Judiska församlingen i Göteborg och hade organiserats av föreningen FiM (Fred i Mellanöstern) med mycket kort varsel.
Mr. Tass Saada and Rabbi Peter Bornstein of Gothenburg

By chance he was identified when just 19 years old by one of his relatives in the emediate ranks around Arafat. He was brought by his ear to an office from where this relative called the young man's parents in Qatar. For over two years Tass Saada had disappeared without a trace. The next day he was put on an air plane in Amman and sent home to his parents. Eventually he ended up as a young man in the U.S. where he married an American girl to marry him, only with the intention of gaining a Green Card. He was obsessed with hatred of Jews. All of a sudden, the man turn Evangelical, a Christian fundamentalist. Tass totally changed and his family saved from falling apart. He gains "insights", as he puts it, about the essence of the Arab-Israeli conflict: "In fact the Arabs are making war with God and His intentions". Tass has since then made apologized and asks every day for forgiveness for those lives he took as a teenager. Together with his American wife he now lives in Israel, and from Jericho he directs a network of schools promoting love and understanding. The opposite of the schools run by the Palestinian Administration in Ramallah with international support, and the schools of Gaza, run by Hamas: schools where hate of the Jews is instilled into the hearts of the pupils.
Saada's highly interesting lecture took place at the Jewish Community Centre in Gothenburg at a very short notice, and was organized by FiM (For Peace in the Middle East).
Senare på kvällen, ute på torpet, började jag läsa hans självbiografi, Jag stred för Arafat. Boken är välskriven och dramaturgiskt väl avvägd. Dessvärre röjer språkval och idiom en ung och ännu ovan översättare. Här hade behövts en mer vaken redaktör. Dessvärre är boken utgiven av ett obskyrt, frikyrklig, bokförlag utan egentlig känsla för språkhantering eller grafik. Trots skavankerna är boken svår att lägga ifrån sig och fredagens möte upptar fortfarande tankarna. Det är en märklig, utgivande, bok. En uppgörelse med ett plågsamt förflutet. Trots ett dravel till förord, läs den!
Later that evening, at the countryside cottage, I started to read his autobiography, Once An Arafat Man. This book i very well written and dramaturgically well structured. The Swedish translation leaves however something to wish for. Nevertheless, it was difficult to put away the book , and the meeting of last Friday is still in my mind. It is indeed a remarkable book. A settlement of accounts with a very painful past. In spite of a drivel for an Introduction, the book is worth reading!


* * *

På torpet konstaterade fortsatt liv i växthuset! Se, den första tomatblomman!
Back at the cottage after a week there was still life in the greenhouse! Behold! The first flower of the tomatoes!

Men, undrade jag i mitt stilla sinne, är detta redan hotat. Jag noterade gula fläckar på några blad som på ett ställe gått över i vitt. Inga spår av insekter dock...
In the back of my mind I still wonder if the whole project is not already doomed? I notice some yellow spots on some leaves, spots that had turned white in one case. However, there where no signs of insects...
Den väldiga rododendron vid husknuten står i full blom och surrar. Tja, det är förstås inte busken som surrar, utan hundratalet flitiga små humlor. Dessa flyger från blomma till blomma i väldig fart som burna på laserstrålar. Därinne rullar de sidan runt ett varv och drar till nästa. Hur charmigt som helst. Dåligt ljus och snabba rörelser garanterar dåliga bilder, en sådan ändå för att illustrera saken.
The immense rhododendron by the corner of the house is in full blooming and is buzzing. Well, not the bush as such is buzzing but hundreds of busy little bumble-bees. The jump from flower to flower in high speed. Well, inside they roll around one turn and then hurries to the next flower. Very charming! However, bad light and fast movements guarantees poor pictures. Never mind, one of thus just for show.

Blommade gjorde även squashen.
Tänk! Tänk, att få uppleva ännu en sommar!
Also the squash I planted last week is now blossom.
Unbelievable that I came to live this summer as well!

Kommentarer