Birthday in Gotland • Födelsedag på Gotland


End of August. The week of my birthday. Car journey to a distant, strange place where Destiny never before brought me. Out-of-the-way and somewhat mysterious is the island of Gotland, out there in the Baltic Sea.
Slutet av augusti. Födelsedagveckan. En bilresa till ett avlägset, främmande ställe, dit Ödet tidigare aldrig fört mig. Avlägset och nästan lite mystiskt ligger Gotland där, mitt ute i Östersjön.
According to the Legend it was a certain Tjelvar who was the first man to arrive in this island, and he brought the castigated fire there. It is said, that until then, the island would sink into the sea every night, but now this ceased. According to the Tradition, the ashes of Tjelvar (the vikings where cremated) is buried in the ship tumulus in the parish of Boge. As the site where restored in 1938, the archaeologists discovered a small cist of stone slabs containing cremated bones and potsherds.
Enligt legenden hette den första människan som kom till ön Tjelvar. Med honom kom den tuktade elden dit. Tills dess, heter det, hade Gotland för vana att sjunka under vattnet om nätterna. Nu upphörde detta. Traditionen utpekar skeppsättningen i Boge socken som hans grav. När den restaurerades 1938 fann man akteröver kärlet med de brända resterna av den dödes skelett.
There are plenty of image stones from Germanic Iron Age in the island. At Bunge Open Air Museeum in Lärbo this monocromic exampel from 700 B.C.E. is to be found. That is to say hundred years before the High North became a Christian area of mission under the German monk Ansgar.
Det finns flera bildstenar från järnåldern på ön. På Bunge friluftsmuseum (enligt uppgift äldre än Skansen i Stockholm), finns detta monokroma exempel, som härrör från vikingatidens 700-tal. Alltså ett århundrade innan Norden började kristnas med den tyske missionären S:t Ansgar i täten.
There are people who reject the place close to Stockholm proposed to be the old community of Birka. Rather, it is argued, this initial seat of St. Ansgar refers to what is now Roma in Gotland. The archeological finds in Birka close to Stockholm, from the time of St. Ansgar, are sparse compared to everything that have been excavated in Roma. This being a note in passing, inasmuch as Gotland seems to have been Christianized early and firmly established. Today there are in this small area as much as 93 old churches from the Roman Catholic days. Add a number of churches from the same era that was to be left unused after the Lutheran Deformation. All the churches of Gotland was taken over by the new Protestant clerics sent there by the Danish King, as the island in 1530 still was an integrated part of Denmark.
Birka anses av många inte ha med Björkö i Mälaren att göra, utan syftar på gotländska Roma. De arkeologiska fynden på Björkö vid tiden för Ansgars missionverk har varit blygsamma i jämförelse med vad som uppdagats kring Roma på Gotland. Detta noterar jag mest i förbigående, alldenstund Gotland tycks ha kristnats tidigt och på djupet. Ännu i dag finns hela 93 kyrkor från den katolska medeltiden. Räkna därtill in ett antal kyrkor från samma tid som efter den lutherska deformationen lämnades öde. Allt övertogs av den danske kungens utsända protestantiska prästerskap, alldenstund Gotland på 1530-talet ännu var en integrerad del av Danmark.

From different churches in Gotland • Från olika kyrkor på Gotland
St. Olof • S:t Olof



These old stone churches arising from the flat landscapes of Gotland are all very similar.
Dessa gamla kristna kyrkor av sten som reser sig ur det gotländska lanskapet liknar i allt väsentliga varandra med sina långskepp, torn och kor.
* * *
Many of the Churches were built over, or close to, places where the people used to worship or give offerings to their old Indo-European divinities. For example, the church of Bro is located only a few hundred meters from the ancient oblation spring of the place.
Många kyrkor är byggda på platser där de gamla gutarna samlades för att dyrka eller offra till sina gamla indoeuropeiska gudar. Inte långt från kyrkan i Bro ligger till exempel Bros offerkälla.
It has been common for a while in Sweden to try to save whatever can be saved from the former Chatolic Swedish churches. From the 1600th- until mid 1800s notorious Lutherans did whatever they could in their attempts to erase the memories of the nations Roman-Catholic past from the minds of the nation as well as from the old churches.
Det har sedan länge varit på modet i Sverige att försöka rädda vad som räddas kan från den "Fädernas kyrka", som tidigare nitiska lutheraner under ett par århundraden på alla tillgängliga vis försökte utplåna ur folkets sinne och kyrkorummens dekorationer.
Normally the Lutherans would cover the old murals behind white paint. Sometimes people whom considered themselves able would make use of brushes and colors to propagate for the Protestant issues. One might wonder, what old murals from the 13th century was destroyed in favor for this propagandistic piece in the church of Gothem, at the southern part of the island.
Om inte de heligas och de himmelska representationerna kalkades över av protestanterna så braktes hinkar och målarpenslar fram av dem som ansåg sig veta att framställa d:r Luthers nya läror. Man kan undra över, vilka 1200-tals fresker som gick förlorade för tillkomsten av t.ex. nedanstående propagandamålning i Gothems kyrka på öns södra del.
This portrays St. Christopher with little Jesus on his shulder, walking through between the minions of Satan, the Pope in Rome (left) and the founder of islam, Muhammed.
Här ser vi hur S:t Kristofer ("Christopheros") med Jesusbarnet på sin axel tar sig fram mellan de båda som lutherdomen betraktade som djävulens hantlangare: påven i Rom (t.v.) och islams grundare, Muhammed.
Characteristic for the pope is the Papal Tiara. Nothing unusual with that. The kind of islam that peasantry in the time of the Protestant take over got to knew was not in its Arabic but as something Turkish. Until fairly recently, the founder of this unpleasant dessert religion was known in Scandinavia by his Turkish name, "Mahomet". In this church he is depicted in a contemporary Turkish turban with a plume, the man himself growing a posh mustache. It's all very distant from the long-bearded Arab (and without any mustache) that was the original caravan-plunderer and initiator of that imperialistic cult of his.
Påven känns igen av tiaran, den trefaldiga kronan. Inget anmärkningsvärt i detta.
Den islam som allmoge lärde känna i Europa var inte dess arabisk form utan som något turkiskt. Islams grundare kallades i Sverige länge vid sin turkiska namnform, "Mahmet", och framställs här även med samtida turkisk turban med fjäderutsmyckning och prydlig mustasch. Långt ifrån den långskäggige arab (men utan mustasch) som den gamle intrigante karavanplundraren och kultstiftaren varit.
* * *
* * *
I marveled at the beauty of the shortish and windswept woods in Gotland. So close everything there is to the heavenly, as well as by the mighty clouds passing by up there.
Jag förundrades över skönheten i de lågväxta och vindpinade gotländska skogarna. Så mycken närhet till himmelskupan och de mäktiga som märkliga molnformationer som drar förbi där ovan.
The sheep all over acts as highly effective lawn mowers in field and forests.They seem to consume everything but juniper shrubs the result being a wonderfuly clean and open landscape.
Fåren på ön fungerar som effektiva gräsklippare i skog och mark. De tycks äta allt utom enbuskar. Resultatet blir ett förunderligt rent landskap.
Juniper berry • Enbär

* * *

Windmills is usually acossiated with the island of Öland. However there are plenty of them left also in Gotland, maybe even more diversity in styles than in Öland.
Väderkvarnar är något som ofta förbinds med Öland. Men även Gotland har gott om dem, kanske till och med i fler variationer än på Öland.
* * *
We had a marvelous luck in regard to the weather! It seemed to settle in accordance to our plans. It might rain as we where going to some place, but when we arrived there it would cease, only to start again as we sat of.
Vi hade fantastisk tur med vädret! Det tycktes rätta sig efter vår planering. Kunde regna när vi var på väg, men när vi kom fram slutade det i allmänhet, för att börja på nytt sedan vi kommit iväg.
There is plenty of second-hand and nostalgic junk markets all over the island.
Ön kryllar av loppmarknader och gammal nostalgisk rekvisita.
Here you'll find nice and cosy old environment, e.g. this house built in 1700.
Här finns mysiga gamla miljöer till beskådan. T.ex. detta hus från anno 1700.

* * *
Two things in Gotland touched me at my core: The first one finding out about the old military hospital at Lärbo where former KZ-prisoners from Nazi-Germany was treated by the end of the War. The cemetary gives testemony to the fact that not all of the saved where strong enough to recover. Behind a low hedge some Jewish graves are visible. Around it uniformaly black crosses indicates the graves of Christian Polish victims (many officers) and there is an official Polish memorial giving gratitude to the Kingdom of Sweden as well as to the good people of the parish, for extended help and compassion.
Två ting på Gotland berörde mig: dels upptäckten av att det i Lärbro funnits ett krigslasarett där många som räddade undan de nazistiska koncentrations- och förintelselägren i krigets slutskede vårdades. Kyrkogården vittnar om att inte alla var starka nog att klara sig igenom. Bakom en låg häck finns några judiska gravar. Runt om reser sig svarta kors som markerar katolska polska gravar (flera officerare) och på en platta tackar den polska staten Sverige och sockenborna för deras hjälp och barmhärtighet.
The second thing that touched me was the old fishing village Helgumannen.
Det andra som berörde mig var det gamla fiskelägret Helgumannen.

* * *
Gotland is known for its raukor. Most of them are to be found along its coast, but some also a bit inland.
Gotland är framför allt kanske mest känd för sina märkliga stenformatoner, raukor. De flesta ligger utefter kusten, men några finns även en bit uppåt land.
* * *
The capital (and only) city of Gotland is Visby, located at the western coast of the island. It is the best-preserved medieval city in Scandinavia and has been named an UNESCO World Heritage Site.
In the 13th century the city flourished, being an important component of the German Hanseatic League. Not popular with the natives, the Germans of Visby erected the 3.4 km City wall, Ringmuren ("the Ring Wall"), that encircles the city and the old church ruins, and now is among the most notable historical remains in the whole of Sweden.
Gotlands huvudstad (ja, enda stad) är Visby på öns västkust. Den räknas som den bäst bevarade medeltidsstaden i hela Norden och är listad som sådan på UNESCO:s "World Heritage Site".
!200-talet var stadens storhetsepok tack vare sin status som Hansa-stad. Hansa-tyskarna i staden var emellertid mindre omtyckta av infödingarna och för att värna sig uppförde de den 3.4 km långa stadsmuren, "Ringmuren" som än idag omsluter g:a staden med sina gamla kyrkoruiner.

To be continued...
Fortsättning följer...









Kommentarer